Vad är det med mej och vilda djur? En dag i höstas skrek jag bara rakt ut i bilen när jag fick syn på en bamse älg i skogskanten. Min snälla man fick slå på en tvär nit med bilen och sedan var jag bara tvungen att få kliva ur och bara stå där och titta på detta mäktiga djur. Länge, riktigt länge. Älgen stod väl stilla av nyfikenhet, "vad var det där för konstig kärring liksom". Jag tycker att det är helt bananas att dom bara går omkring i vår skog och finns där. Den här höstdagen var jag glad, riktigt glad för mitt möte. Sån är jag.
tisdag 6 december 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du är tydligen lika tokig som din mor.Mamma
Åh jag är precis likadan, nästan exakt samma sak hände mig i somras! Såg en älg i skogskanten & blev helt galen! Så lycklig! :) & rådjuren är mina vänner, blir lika glad varje gång jag ser en.
Skicka en kommentar