Ibland önskar jag att man kunde ha dom i en ask med rosa bomull i botten, så fina är dom. Sköra liksom. När man tittar på dom kan man undra hur dom ibland kan vara så himla besvärliga. Aldrig lyssna på lilla mamma och framför allt slåss så in i bängen med varandra för att nästa minut vara dom raraste mot varandra. Mina finaste.
1 kommentar:
ja konstigt hur det ar med de sma liven :)
Skicka en kommentar